Vad ryms i ordet? För mig betyder moral att man har en inre kompass som avhåller en från att göra dumma saker.
På resa med mina kollegor i förra veckan så ser jag ett gäng killar som sitter och dricker sprit med några tjejer på ett disco. Vi var utomlands. Killarna var från Sverige, och tjejerna var lokala förmågor. De dansade med tjejerna och man såg tydligt på några av killarna hur de åtrådde tjejerna. Det lyste i ögonen på dem.
Senare på kvällen blev jag antastad av precis samma tjejer. De undrade om jag ville gå med dem och parta, vilket jag inte ville, och insåg att tjejerna i fråga var proffs, av den typen som raggar på killar för att de ska gå på en klubb och spendera pengar i baren på tjejerna och sig själva.
Dagen efter får jag höra hur en kille följt med en tjej till en bar som låg i en källare, beställt sprit och sen fått en nota på 10 000kr. Han nekade betalning, fick pruta till 1000kr och sen kom två stora biffar och ställde sig vid bordet. Bara att betala och gå. Äldsta tricket i boken. Även om killen var singel, tycker jag han borde haft mer förstånd, och även erfarenhet att han kände till sånt. På vägen ut möter han ännu en kille som följer med en tjej ner på samma ställe, och talar om för honom att han bör vända.
Den här killen är gift.
Killarna i den andra baren som söp med tjejerna och glodde så ögonen trillade ut på dem är också gifta, sambo, och på väg att gifta sig.
Jag tycker det är brist på moral. De som följer med andra tjejer så fort de får en chans på det viset, har jag mycket svårt att se att de tänkte låta det stanna med att dricka tillsammans.
Hur skulle deras fruar/sambos reagera om de såg detta?
Själva tycker de här killarna att de är förträffliga människor.
Jag anser att de har låg moral och inte riktigt går att lita på. Om du är beredd att svika den du lever med för dina egna egoistiska syften, då kan du säkert svika precis vem som helst.
Det är dålig moral för mig, det gör dig till ett svin. En dålig människa.
